Sandalerna trampar sönder myten

Människor förundrar mig. Det finns de som är ute och de som är inne. Det finns de som är ute mycket i naturen. Det finns de som är ute på krogen. Det finns de som är ute i den bemärkelsen att de inte är moderiktiga eller bra nog till att duga till för de övriga samhällets normer. Så finns de motsatserna, de som helst sitter instängda hela dagarna. De som föredrar myskvällar framför tv:n. Det finns de som är inne, populära, dugliga.
Jag var både inne och ute i helgen. Jag hade en ny klänning på mig vilket betyder att jag var lite mer inne än ute. Jag var ute på krogen, vilket betyder att jag var mer ute än inne. Fast å andra sidan är man innomhus på krogen? Hur som helst, innan jag kommer in på krogämnet vill jag bara kort diskutera alkohol.
Alkohol förtärs inte av alla, men alkohol kan tära. Anledningen till att jag tar upp alkohol är att det kan kopplas ihop med kroglivet, och då det på något sätt har blivit ett accepterat inslag i livet idag. Missförstå mig inte, även jag intar alkohol ibland, jag är och tänker inte vara dömmande, åtminstonde inte idag.
När alkohol blev någonting man gjorde vet jag inte, men det är uppenbart att det har blivit ett verb, en aktivitet som många idag ägnar sig åt.

"Vad ska du göra i helgen?"
" Dricka öl."

Det är ett svar som ständigt återkommer, vilket man gärna får svara. Det jag funderar över är bara varför man svarar det, är det för att man vill bevisa för alla att man dricker? Är det för att det är lika mycket någonting man gör som att hugga ved, tvätta eller gå på bio? Om så är fallet att det är det sista alternativet som är det rätta, är läsk också någonting man gör?

"Vad ska du göra i helgen?"
"Dricka läsk."  

Kommmer  te, saft eller yoghurt också att i framtiden bli populära aktiviteter som man gärna berättar och samtalar om? Vad får man för respons om man svarar läsk, saft, te eller yogurt? Spännande tankar som tåls att fundera vidare på.

"Vad ska du göra i helgen?"
"Dricka te."

Vad ska du göra i helgen?
"Jag hade tänkte att dricka lite saft."

"Vad ska du göra i helgen?"
"Åh, jag hade tänkt att ägna mig lite åt yoghurtdrickning."


Åter till krogen.
Kroglivet består av mångfalld isolerat i ett gemensamt rus. Mångfallden kan katigoriseras i olika huvudgrupper. De som super till och inte har en aning om vad de gör. De som är nyktra och trivs på dansgolvet. De som letar efter sin livs kälek. De som inte letar efter sin livs kärlek men som hittar den trots allt. De som letar efter ett ligg. De som inte letar efter ett ligg men får det ändå. Och de uppklädda, som har kontrolerat varje centimeter av sin kropp i detektorn framför spegeln innan de går ut. De klängiga, de påstridiga, de packade, de uppklädda, de dansglada, de uttråkade, singlar och gifta. Jag mötte de flesta av dem under lördagsnattens svettiga och glada atmosfär där vi var ute på krogen, innomhus.
Dock var den som förundrade mig mest, en person som har varit lite av ett mysterium sedan jag träffade honom första gången för nästan två år sen tillbaka i tiden. För att förstå vad som är mysteriumet måste jag nästan bli lite ytlig och fördomsfull.
Jag har uppfostrats till den inställningen att utsidan inte är det som räknas, det är insidan som är det vackra hos människor. Jag har ändock fått för mig att denna filosofi är mer ett undantag än regel, mer en inställning än verklighet. Åtminstonde då man går ut. För är det inte så att alla som går ut kan erkänna att de tittar sig i spegeln ett antal gånger innan de lämnar bostaden bakom sig och går ut i kvällsluftens förföriska skimmer med bestämda steg?
Jag påstår inte att alla står i timmar framför spegeln med klädombyten  i hundratal och borsten i ett panikgrepp för att håret inte blir som det ska. Nej, det jag menar och tror är att det finns en tanke bakom den fasad som människor visar upp, på krogen där sägen om att det är insidan som räknas är en myt.
Den man jag förundras över är 36 år och som jag aldrig har mött på krogen tidigare. I helgen gjorde jag det, och det var hans yttre som fick mig att fundera. Han hade på sig det som han alltid har haft i vardagen, sportbrallor, en långärmad vit t-shirt och sina intersport-sandaler.
Det fick mig att tänka. Låg det en tanke bakom hans kläder och skor? Jag vet inte. Jag säger inte att det på något vis är fel i att han hade detta på sig. Jag säger bara att jag blir häpen och kanske lite imponerad. Denna man kanske har sjukt mycket tankar bakom de kläder och sandaler han bär. Han kanske inte tänker alls.
Eller så kanske han med dessa svarta intersportsandaler vill lämna fotspår på dansgolvets ölklädda golv för att med stolthet göra myten om insidans betydelse till verklighet.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0