krakvinkel

Vi har ganska rena gator och parker i Sverige. Vi har bra sophantering och de flesta av oss slänger skräpet i närmsta papperskorg. Jag älskar att promenera när solen försiktigt värmer mitt ansikte i en mjuk smekning. Jag älskar också promenader spenderade under ett paraply med ett friskt smattrande ljud omkring mig. När jag promenerar ser jag att gatorna är rena, naturen är frisk och härlig och jag kan njuta av att betrakta människor som är på joggingtur, går ut med hunden eller sitter på parkbänkar.
Så fungerar det inte när jag promenerar på vintern. På vintern finns inga människor att betrakta. Det beror på snön, för i snö är det jobbigt att promenera. När jag promenerar nu finns det inga människor att betrakta. De fåtal som är ute är på joggingtur. Men det är inte de vanliga joggarna, det är hundmänniskorna som kutar för att på så kort tid som möjligt rasta hunden för att kunna komma in i värmen igen. Mina promenadstigar är öde.
Därför borde snö förbjudas: vägarna blir ensliga.